Hej igen..

Usch vad kommer det sig att man alltid skall fundera så mycket på kvällen?

Det känns som att det är då allt jobbigt kommer krypande, ångest, dåligt samvete osv..

Lite svårt att somna då liksom..

Ibland kan jag känna att jag har dåligt samvete och känner ansvar för sådant som inte ens är mitt.

Jag är så lycklig jag har Cassandra och Fredrik, har jag dem intill mig försvinner det mesta av det onda.

Jag hatar att ha saker och ting gnagandes i bakhuvudet. 

Man mår verkligen inte bra av det.

Det händer så mycket i mitt liv nu, och det är mycket just nu som gör att jag känner oro. 

Det hade inte varit fel med en minisemester där man kan få samla inspo och helt enkelt få vila och slippa alla måsten och ansvar ett tag.'

Får nog bli att dra iväg med husvagnen väldigt snart känner jag. 

En sak som är spännande och roligt nu iallafall är att i min kläckmaskin så håller det nu på att kläckas en kyckling, äntligen! 

Det är så himla många beslut som jag måste ta just nu känns de som. 

Men jag har noll lust, det är så många saker som jag inte vill skall bli fel. Om ni förstår vad jag menar.

Jag var så glad när jag var färdig med undersköterskeutbildningen och tänkte att nu skall jag aldrig mer plugga. 

Fast nu vet jag inte längre?

Ibland känner jag att det hade varit kul att utbilda sig vidare och liksom inte bara "fastna". 

Men vad vill jag bli?

Vart kommer allt regn ifrån?

Imorgon är det ju midsommarafton, det förknippar iallafall jag med strålande solsken.

Vi får hålla tummarna att solen tittar fram imorgon.

Idag har vi varit och handlat mat och så inför imorgon. 

Det blir en lugn midsommarafton detta året. Det blir firande här på Rosängen men bara jag och Fredrik, Cassandra min mamma och Fredriks pappa. Men det räcker gott och väl!

Jag och Becca lånade hem två fullblod, tanken var att kanske köpa dem senare. Dock har planerna blivit helt ändrade.. 

Jag känner att det är för mycket för mig just nu och plus att när jag red så blev jag rädd. Vet inte om det är för att jag fått barn? Att jag tänker att jag måste finnas där för henne? Man blir verkligen mycket mer försiktig när man får barn. Hon är ju det viktigaste för mig just nu, och jag vill alltid finnas där för henne.

Ett till problem med hästarna är att Becca inte bor här så hon kan inte komma hit och hjälpa mig varje dag. Tanken är ju att hon skall flytta hit sen och då kan vi skaffa hästar då, så bägge kan dela på ansvaret lika mycket. 

Tänk vilken förändring det är att få barn fast samtidigt inte. Jag tycker ändå livet rullar på i samma spår men man måste bara tänka sig för mer liksom. Jag kan inte gå ut och festa längre hur jag vill. Och jag kan inte bara åka iväg och handla snabbt. Allt kräver liksom mer planering. Men hur uuuuunderbaaart är det inte! Jag känner sådan stark kärlek för denna lilla flickan, MIN dotter, Cassandra. 

Nä nu är det dags att dra igång och städa... Har kikat på ett avsnitt av Beverly Hills 90210. Det är så himla bra.

Men nu måsye jag slita mig för det är som sagt dags att städa.